16 augusti 2006


Klimat i egen dynamik


Juli var fylld av hetta. Isen i Alperna försvinner och Antarktis
smälter. Snabbare än vetenskap och forskare någonsin förutsett.


Vår nordiska mytologi
Vår fornnordiska mytologi säger att det i tidernas gryning varken
fanns gräs, sjö, jord eller himmel. Endast en isande kall dimvärld i
norr och en eldvärld i söder.



Det var först då kylan mötte värmen som Ymer - en urjätte av
isblock och rimfrost - började tina, svettas och leva av egen kraft.


Gudarna dräpte Ymer. Men använde samtidigt hans enorma
lekamen till att skapa världens jordmån. Träd, sjöar, bergen på
marken - och molnen på himlen - är rester av hans kropp.



Allt skildras tydligt i bild och text av Lars Magnar Enoksen i hans
bok "Djur och Natur i fornnordisk mytologi".

Is och kyla vänds än en gång till värme
När får vi palmer i Alperna som längs Lago Maggiore och andra
sjöar i Italien och Schweiz? frågar sig forskarna. Temperaturen låg
i juli i veckolånga tider på nollstrecket på 4000 meters höjd.

På Spetsbergen - våra stora och mest kända istäckta öar i Norra
ishavet - är temperaturerna konstant förhöjda. Helt förryckta,
säger forskare.

Ny-Ålesund hör till världens nordligaste bebyggelse. Där börjar
meteorologerna undvika att arbeta ute på isen med sina mät-
instrument. Ökande strömmar av smältvatten gör permafrost
och istäcke osäkert.

Vi människor
har under tiden glatt oss eller kämpat i 30-40 graders hetta.
I Skåne var juli månad den varmaste sedan mätningarna började för
150 år sedan och i mellaneuropa var temperaturöverskotten större
än någon annanstans på jordklotet.

Överallt, från San Francisco i Kalifornien till Sibirien har el och
kylapparater havererat av hettan. Vatten har sinat och skogsbränder
rasat. Människor har dött.