Bodil Malmsten - och Finistère

- Jag är själv min miljö, tänker jag ofta. Jag skapar och väljer den. Lever den.

Sällan blev detta så tydligt och klart som en kväll, då du på Malmö stadsbibliotek berättade om dig själv som barn.

Du brukade läsa och läsa. Bok efter bok. Allt.

Det var ditt sätt att omvandla dina livsvillkor. Att komma ut ur ditt huvud och dess lilla vinkel.

Jag följde dig där i Röda rummet och följer dig nu. In i en upplevelse.
In i en omvandling. In i en egen ny värld och miljö.

Bloggens värld.

För att dela kunskap, erfarenhet och tankar med andra.
Som råkar läsa eller söka min blogg.

Detta är första steget.